Information om radon
Radon är en radioaktiv gas som sönderfaller från radioaktiva ämnen såsom uran och radium. Gasen är smaklös, luktlös och osynlig. Den läcker in i byggnader genom sprickor och öppningar i grunden och väggarna i källarvåningarna. Radon förekommer också i vissa byggnadsmaterial, till exempel blå lättbetong, samt vid avtappning av vatten.
De senaste årtiondena har det varit vanligt att bygga täta hus för att spara energi. Därmed uppnås en låg luftomsättning, vilket får till följd att radonkoncentrationen i huset ökar. I lufttäta rum bildas en radioaktiv balans på kort tid, sannolikt inom några timmar.
När människor andas absorberas radon och dess radioaktiva döttrar i andningsorganen, där alfapartiklarna kan skada celler och på sikt höja risken för att drabbas av lungcancer. Uppskattningsvis 900 lungcancerfall med dödlig utgång inträffar i Sverige varje år. Med anledning av detta kan skadorna av radon räknas som den farligaste miljöförstörande faktorn i vår omgivning.
Radonkoncentrationen i luftomgivningen påverkas av de lokala omständigheterna. Om radonkoncentrationen i ett område är större än normalt kan det tyda på bergssprickor i området, förekomst av radioaktivt berg eller radonrika vattenådror.
Gränsvärden för radon
Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket har satt gränsvärdet för Radon till 200 Bq/m³. Helst bör man ligga under 100 Bq/m³.
Gammastrålning
Myndigheterna har bestämt att högsta tillåtna gammastrålning i nya byggnader i rum där personer vistas mer än tillfälligt inte får vara högre än 0,3 µSv/h (mikrosievert per timme). Detta för att förhindra att nya byggnader uppförs av material med hög gammastrålning. (Boverkets Byggregler BFS 2006:12).
Vid en jordbalksbesiktning bör mätning av gammastrålning normalt ingå för att fastställa om det förekommer radon i byggmaterialet.
Det genomsnittliga medelvärdet av gammastrålningen i utomhusluften i Sverige är 0,1 µSv/h. I områden med uranrik granit kan värdet uppgå till 0,3 µSv/h. Medelvärdet av gammastrålningen i bostäder i Sverige är 0,12 µSv/h.
Ju högre uranhalt byggmaterialet har desto högre blir gammastrålningen och radonhalten.
Nedan följer några tillverkningsplatser för lättbetong och deras förväntade värden av gammastrålning.
| Förväntade gammavärden | |||
|---|---|---|---|
| Fabrik | Driftsperiod | Produkter | Gammastrålning |
| Borensberg | 1936-68 | väggelement | 0,4-0,5 µSv/h |
| Yxhult Norra | 1929-59 | bjälklag, takelement, armerade element, block | 0,4-0,6 µSv/h |
| Yxhult Södra | 1947-75 | armerade element, block | 0,4-0,6 µSv/h |
| Falköping | 1930-74 | oarmerade produkter | 0,5-1,0 µSv/h |
| Uddagården | 1955-74 | oarmerade produkter | 0,5-1,0 µSv/h |
| Skövde, Durox | 1929-68 | alla typer | 0,5-0,7 µSv/h |
| Granhögen, Öland | 1943-72 | oarmerade produkter | 0,25-0,35 µSv/h |
| Olika tillverkare | 1975- | sandbaserad lättbetong | < 0,1 µSv/h |
| tegel | 0,1-0,3 µSv/h | ||